Onsdag den 11 december kl. 17.30 släpper vi visboken Skillingtryckstoppen: de 70 mest omt(r)yckta visorna med melodier i folklig tradition. Vid releasen berättar utgivarna Märta Ramsten och Karin Strand om tankarna bakom och arbetet med utgåvan. Medverkar gör även sångaren och gitarristen Jan-Olof ...

Det finns en sorts träskor från södra Sverige – en gammal, otymplig modell som karvats fram ur klossar. Genom historien har den suttit på fötterna hos de som inte hade råd med andra skor. Men de har också fyllt en helt annan funktion. När skorna slitits ner och härdats av väder, vind, dynga och ...

Vi bjuder in till en dansworkshop med filmer från arkivet! Dansa med arkivmaterial Inspireras av Arkivet för folklig dans! Anna Björk, forskningsarkivarie och danspedagog, håller i en dansworkshop där du får lära dig av – och dansa med – arkivmaterial. Under workshoppen kommer vi att arbeta ...

Välkommen att tjuvstarta Arkivens dag med Musik- och teaterbibliotekets och Svenskt visarkiv! Under temat ”Arbete och fritid” får du ta del av material från våra arkiv och samlingar med några glimtar ur Skådebanans arkiv och berättelser om Första livgrenadjärregementets notbibliotek, ...

Vad tycker du ska finnas med på Sveriges nationella förteckning över immateriella kulturarv? Lämna ditt förslag senast den 31 oktober!

Välkommen till en spännande kväll där brott och musik möts i arkivens mörkaste vrår. Under temakvällen ”Blodspår i arkiven” får du höra om verkliga brott med koppling till Svenskt visarkivs samlingar. Vi tar dig med på en resa genom mord, mysterier och musik – från spelmannen Albert ...

I år är det 100 år sedan den mångsidiga och banbrytande sångerskan Alice ”Babs” Nilsson föddes. I Svenskt visarkiv finns mycket material som speglar hennes karriär, däribland hennes personarkiv med noter, korrespondens, foton och tidningsklipp. Med anledning av jubileet bjuder vi in till temakväll. ...

En helkväll i schlagerhistoriens tecken! Visforskaren Karin Strand berättar om schlagerns guldålder under mellankrigstiden och etnolog Sverker Hyltén-Cavallius föreläser om schlagersångerskor under 1960- och 70-talen utifrån material i Svenskt visarkiv. Dessutom berättar Kerstin Carpvik om ...

I år är det 100 år sedan den mångsidiga och banbrytande sångerskan Alice ”Babs” Nilsson föddes. I Svenskt visarkiv finns mycket material som speglar hennes karriär, däribland hennes personarkiv med noter, korrespondens, foton och tidningsklipp. Med anledning av jubileet bjuder vi in till temakväll. ...

Sedan 2012 har Svenskt visarkiv och Statens musikverk delat inspelningar, fotografier och noter från sina samlingar med fri upphovsrätt på Wikimedia Commons. Den 12 december bjuder vi in dig till årets spännande uppladdningsprojekt, med fokus på folkliga instrument i Sverige. Svenskt visarkiv och ...

I våra arkiv samsas handskrivna vishäften med böcker, notblad och arkivkort med anteckningar i marginalen. Det var inspirationen när designbyrån Familjen tog fram Svenskt visarkivs nya visuella identitet. Nu har Svenskt visarkiv fått ny logotyp, nya färger och typsnitt men självfallet har vi samma ...

Dansa och inspireras av filmer från arkivet när Svenskt visarkiv håller i en dansworkshop på Scenkonstmuseet den 9 november.

”Gediget material om techno och rejv bortskänkes.”. Så stod det i rubriken på ett mejl som socialantropologen Anna Gavanas fick våren 2016. Mailet kom från rejvforskaren Elisabeth Tegner som under sent 80- och tidigt 90-tal samlat in en stor mängd rejvrelaterat material. Materialet var tänkt ...

Går det att dansa ett arkiv? Dansaren och koreografen Lina Palmgren har djupdykt i Svenskt visarkivs folkdanssamlingar och skapat dansföreställningen ”dansar arkivet”. Upplev föreställningen på Scenkonstmuseet den 12 maj. En del av STHLM DANS. Sommaren 2022 utlyste Svensk visarkiv och Statens ...

Svenskt visarkiv innehåller ett rikt material av noter och inspelningar att botanisera i för den som vill utöka sin låtrepertoar. Torsdag den 13 april gör vi det med hjälp av Hans Kennemark som lär ut låtar ur Filip Engkvists samling. Filip Engkvist var spelman från Västergötland som gjorde ...

I år skulle Charles Mingus (1922 – 1979) ha fyllt 100 år. Hans betydelse för jazzens utveckling från mitten av 40-talet, med ett genombrott på 50-talet och framåt, råder det ingen tvekan om. Basist, pianist, kompositör av rang och grupp- och orkesterledare. En del har med all säkerhet skrivits om ...

Den 23 mars kan du lyssna till Per Henrik Wallins musik framförd av Trio Oùat på Musikaliska kvarteret i Stockholm. Under kvällen får du också ta del av en paneldiskussion modererad i samarbete med Roger Bergner och Svenskt visarkiv. Tid: 18.30, 23 mars Plats: Musikaliska kvarteret, Nybrokajen 11, ...

I samarbete med forskningsprojektet Calle Jularbo och Gammeldansen som bedrivs av forskare vid Stockholms universitet och Högskolan Dalarna efterfrågar Svenskt visarkiv nu minnen av dragspelskungen Carl Jularbo. Även om det är nästan sextio år sedan Jularbo gick ur tiden så lever hans namn kvar som ...

Kungl. Musikaliska Akademien har tillsammans med Svenskt visarkiv och Folkmusikens Hus skapat verktyget Vägvisare för folkmusiken för att underlätta för musiker, forskare och musikintresserade att söka fram till arkiv och samlingar med folkmusik.   Genom en specialbyggd databas kan du söka dig ...

Vi är glada och stolta över att kunna berätta att Svenskt visarkiv har tilldelats Svenska Vispriset 2022 av Riksförbundet Visan i Sverige. Det är första gången priset går till en organisation. Juryns motivering ”Med oändlig omsorg och ett outtröttligt engagemang för visan i alla dess ...

Välkommen in i Musik- och teaterbibliotekets och Svenskt visarkivs samlingar där vi bjuder på spännande nedslag i olika material. Kom och bekanta dig med mytomspunna artister, runmagi i ballader, monster i skillingtryck, dramatik om samhällslivets mysterier och mycket annat! Eventet är en del av ...

Torsdag 10/11 med start kl.10.00 inbjuder KMA (Kungl. Musikaliska Akademien) och Musikverket till en seminariedag med brett forskningsorienterat fokus inom musikforskning.

Nu startar Musikverkets omfattande projekt med att tillgängliggöra Kungl. Musikaliska Akademiens protokoll från 1771 till 1950-talet. På så sätt ges en unik inblick i Sveriges första kulturpolitik.

Av Martin Tegen, Stockholm För några år sedan översatte jag Oswald Spenglers ”Untergang des Abendlandes” (1918-22) och fick översättningen utgiven på Atlantis förlag (2 delar 1996-97). Undertiteln lyder ”Konturer till en morfologi om världshistorien”. Första delen kallas ...

Av Owe Ronström, Högskolan på Gotland Introduktion ”Moi? Je ne pas marxiste!” lär Marx ha utropat vid den andra internationalen i Paris. Man kan undra om Herder skulle ha sagt något liknande om han mött några av sina uttolkare. Kanske kan man inte vara Herderist? För et är ju inte precis ett ...

Av Jan Ling, Göteborg Franz Liszts symfoniska dikt Prométhée är tämligen okänd. Det finns ett par inspelningar, men jag tror att man bör ”se” musiken i notskrift för att kunna i lugn och ro begrunda dess innebörd. Jag har valt att använda mig av en pianoversion av verket arrangerat av L. Stark och ...

Vesa Kurkela, Sibeliusakademien, Helsingfors I Finland började folksånger publiceras på 1800-talet, cirka 40 år senare än i Sverige. På 1810–20-talen fanns det i Sverige redan ganska mycket aktivitet för publicering av folksånger. Däremot utkom den första samlingen folksånger med ...

Janis Kreslins, Kungl biblioteket, Stockholm För att kunna förstå Herders begreppsvärld och förstå hur väsensskilda och annorlunda de föreställningar var som rådde när han presenterade sina idéer på sitt karakteristiska men inte alltid lätttolkade sätt måste vi ta steget tillbaka till 1600-talet ...

Margareta Jersild, Stockholm Inom folkviseområdet är Herder förmodligen mest känd för att ha lanserat termen ”Volkslied” och för sin utgåva Stimmen der Völker in Liedern (postumt utgiven 1807), en samling med översättningar av folkvisor från olika områden ordnade efter språk och ...

Av Lennart Hedwall, Stockholm När jag beslutade mig för att låta mitt bidrag till detta symposium bli en översikt över hur Herder kan ha påverkat svenskt musiktänkande under de senaste två seklen, trodde jag att jag skulle finna anknytningar till honom på åtskilliga håll. Men trots att jag ...

Anders Hammarlund, Svenskt visarkiv 1924 kom en ung man till den lilla staden Turčiansky sväty Martin i Slovakien. Han hette Karel Plicka, och han medförde sin fiol och sin taktpinne, som han hade använt när han var repetitör vid den filharmoniska kören i den avlägsna huvudstaden, som hette Prag. ...

Av Ursula Geisler, Institutionen för konst- och musikvetenskap, Lunds universitet „…Unterdes für jetzt, ihr Freunde, Da uns eine Herberg fehlet, Ist uns baldigst die Erobrung Eines kleinen Schlosses not. Wer auf mehr als Ehre wartet, Der verlasse mein Panier!“ Hiermit hob er auf die Fahne: ...

Av Sten Dahlstedt, Södertörns högskola Johann Gottfried Herder förekommer inte särskilt ofta i Erik Gustaf Geijers skrifter. I inledningen till Svenska folkvisor från forntiden nämns han i förbigående som en av dem som gjort en insats för att bevara den tyska folkdiktningen. Lite mer utförligt tas ...

Av Mathias Boström, Svenskt visarkiv Två samiska jojkningar var det enda bidraget från Sverige i Herders klassiska antologier med vistexter i tysk översättning ,postumt återutgivna som Stimmen der Völker in Liedern. Att Herders folkviseutgåvor fått den ställning som de har, alltid omnämnda i ...

Ett symposium 24 – 25 februari 2006 Sverige fick 2005 en ny helgdag – den tidigare lite tveksamt påbjudna nationaldagen blev röd i kalendern. Samtidigt proklamerades 2006 som ”mångkulturens” år. Svenskhet och multikulturalism i samma andetag. Det låter som en motsägelsefull ideologisk ...

Häng med på ett musikaliskt föredrag och samtal om fängelsevisor med musikern Robert Robertsson och författaren Dan Lundberg kl 15-16 den 3 maj på Scenkonstmuseet.

Vill du skapa en scenföreställning som bygger på Svenskt visarkivs rika folkdanssamlingar? Vi erbjuder ersättning för repetitionstid motsvarande en månad på heltid för upp till fem personer under hösten 2022. Arkivet för folklig dans är en rik materialsamling om den folkliga dansens kulturarv med ...

Vilken betydelse har musiken för fotbollssupportrar på distans? Masterstudenten Vera Leijonklo studerar Manchester Uniteds supportrar i Sverige.

Musikverket har tilldelats ett bidrag om knappt 2 miljoner kronor från Riksbankens jubileumsfond för att digitalisera hela samlingen av Kungl. Musikaliska akademiens protokoll.

Nu är vi på plats på Tegeluddsvägen! Följ med på en tur genom våra nya kvarter i Frihamnen – Stockholms port mot världen och en viktig handelsplats.

Nu öppnar vi igen på ny adress! Välkommen till Musik- och teaterbiblioteket och Svenskt visarkiv på Tegeluddsvägen 100.

Erik Kjellberg Bengt Hallberg (1932–2013) var en mångsidig musiker, verksam som pianist, kompositör, arrangör och pedagog. Han inledde sin karriär som jazzpianist i tidigt 50-tal i Göteborg. Spelade först lokalt, men blev snabbt en del av den svenska jazzeliten, samarbetade med Lars Gullin och blev ...

Det senaste numret av Puls har tema sångtexter. Alla nio artiklar utgår från konferensen “Sången, sångaren, situationen – nya perspektiv på sångtexter”. De handlar om sådant som värmländsk hembygdsnostalgi på Svensktoppen, olika tappningar av Peer Gyntskrönan och musik i samband med sport, i ...

Tegeluddsvägen 100 blir snart vår nya adress, men innan vi är på plats behöver vi packa och förbereda flytten. Här kan du läsa om hur du som besökare och låntagare påverkas. Sommaren 2021 flyttar Musik- och teaterbiblioteket, Svenskt visarkiv och Caprice records till nya fina lokaler på ...

Under de senaste åren har vi sett ett förnyat intresse för studier av musik och migration i de nordiska länderna. En viktig orsak till detta är de omfattande migrationsvågorna de senaste decennierna och den alltmer laddade politiska diskussionen om flyktingar och integration. Många studier ...

Dragspelet kan uppfattas som ett männens instrument. Manliga dragspelare dominerade på skivinspelningar, var etablerade kompositörer och drivande bakom musikförlag, tidskrifter och musikskolor. Deras gärningar är lättare att se och höra för eftervärlden. Men faktum är att det funnits många kända ...

Med anledning av coronaviruset har Musikverket beslutat att tillfälligt stänga myndighetens fysiska publika verksamheter från och med fredag 30 oktober. Beslutet om tillfällig stängning berör Musik- och teaterbibliotekets och Svenskt visarkivs expedition på Torsgatan, arkivdepån i Gäddviken, ...

Syftet med Olga Nikolaevas projekt är att analysera scenografier som iscensätter trauma i teaterföreställningar skapade av kvinnliga utövare i en samtida rysk kontext. Därför har projektet ett dubbelt mål. Projektets syfte är att utforska representationen av trauma i den samtida ryska kulturen som ...

Få musiker har arbetat på ett så brett fält som Georg Riedel. Han har komponerat för jazzmusiker, barn, symfoniorkestrar och körer. Sånger som alla i vårt land känner.

Hur kan musik spegla erfarenheter av gränser och deras överskridande? Vilken roll spelar dansen i konstruktionen av skoltsamisk identitet? Och vad händer egentligen med den klassiska musiken i den digitala erans memes? Detta och mycket annat kan du läsa om i det senaste numret av Svenskt visarkivs ...