{"id":3240,"date":"2023-05-30T14:40:21","date_gmt":"2023-05-30T12:40:21","guid":{"rendered":"https:\/\/old.capricemusic.se\/aktuelltfransvensktvisarkiv\/?p=3240"},"modified":"2023-05-30T17:02:32","modified_gmt":"2023-05-30T15:02:32","slug":"see-the-butterflies-of-haga-en-dokumentationsresa-i-ovre-mellanvastern","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/old.capricemusic.se\/aktuelltfransvensktvisarkiv\/2023\/05\/30\/see-the-butterflies-of-haga-en-dokumentationsresa-i-ovre-mellanvastern\/","title":{"rendered":"See the butterflies of Haga – en dokumentationsresa i \u00d6vre Mellanv\u00e4stern"},"content":{"rendered":"

Resan till Amerika<\/h2>\n

Kring m\u00e5nadsskiftet augusti-september 2022 hade jag m\u00f6jlighet att g\u00f6ra en dokumentationsresa till svenskbygderna i \u00f6vre Mellanv\u00e4stern i USA. I Svenskt visarkivs l\u00f6pande verksamhet ing\u00e5r dokumentation inom arkivets verksamhetsomr\u00e5de, det vill s\u00e4ga kulturarv inom folkmusik, visa, jazz och \u00e4ldre popul\u00e4rmusik. P\u00e5 arkivet g\u00f6r vi allts\u00e5 fortl\u00f6pande intervjuer med musiker och musikengagerade, dokumenterar musikh\u00e4ndelser och konserter, dansande och festivaler. Ibland g\u00f6r vi resor f\u00f6r att dokumentera ett s\u00e4rskilt evenemang, som till exempel Zornm\u00e4rkesuppspelningarna, eller f\u00f6r att spela in och intervjua personer som inte bor alldeles i n\u00e4rheten. Men ganska s\u00e4llan g\u00f6r vi resor till USA f\u00f6r dokumentation. S\u00e5 vad menas med \u201dsvenskbygderna\u201d? Mellan 1851 och 1930 utvandrade 1,2 miljoner svenskar till USA. Idag r\u00e4knar man med att \u00f6ver tre miljoner amerikaner har svenskt p\u00e5br\u00e5. Svenskarna bosatte sig, i likhet med andra invandrargrupper, i omr\u00e5den d\u00e4r det fanns m\u00e5nga som delade samma geografiska ursprung. I den tidiga migrationen samlades man i \u00d6vre mellanv\u00e4stern, s\u00e4rskilt Minnesota, North och South Dakota, Iowa och Wisconsin, men senare migration s\u00f6kte sig ocks\u00e5 till \u00f6vre Stillahavskusten (Washington och Oregon) och Kalifornien. \u00c4ven New England tog emot m\u00e5nga svenska invandrare, s\u00e4rskilt delstaten Maine. Det \u00e4r s\u00e5dana omr\u00e5den med h\u00f6g svensk immigration, inte s\u00e4llan \u00e5terspeglad i ortsnamn som Mora, Stockholm, Jemtland eller till och med New Sweden (Maine), som brukar kallas \u201dsvenskbygder\u201d.<\/p>\n

<\/p>\n

KARTA: By Svenskbygderna – Own work, data from https:\/\/www.census.gov\/newsroom\/press-kits\/2021\/acs-5-year.html, CC BY-SA 4.0, https:\/\/commons.wikimedia.org\/w\/index.php?curid=116369441<\/a><\/p>\n

 <\/p>\n

Det fanns redan extern finansiering f\u00f6r resa och boende vid b\u00f6rjan av \u00e5ret, s\u00e5 jag hade kontaktat forskarkollegor i USA som jag visste hade f\u00f6rankring bland svensk\u00e4ttlingar. Med deras hj\u00e4lp hade jag f\u00e5tt tag i personer som p\u00e5 olika s\u00e4tt var engagerade i svenskamerikanskt musikliv. N\u00e4r resan b\u00f6rjade n\u00e4rma sig hade jag haft zoomsamtal med en av dem jag skulle tr\u00e4ffa, och intervjuat ytterligare en person som varit viktig i dokumenterandet och vidaref\u00f6randet av svenska musiktraditioner i USA och som spenderade sommaren i Sverige. Fokus hamnade p\u00e5 Duluth, i sydv\u00e4stra h\u00f6rnet av \u00d6vre sj\u00f6n (Lake Superior).<\/p>\n

 <\/p>\n

S\u00e5 varf\u00f6r var det viktigt att dokumentera det svenskamerikanska musiklivet i den h\u00e4r delen av USA, och varf\u00f6r just nu? Till att b\u00f6rja med har inte Svenskt visarkiv n\u00e5gra st\u00f6rre samlingar av svenskamerikansk musik, av f\u00f6rst\u00e5eliga sk\u00e4l. Arkivets uppdrag handlar ju om musik i Sverige, och det har inte funnits n\u00e5gon mer \u00f6vergripande ambition eller m\u00f6jlighet att \u00e4ven dokumentera hur svensk musik f\u00f6r\u00e4ndrats och utvecklats i samband med migration till andra delar av v\u00e4rlden. Med det sagt s\u00e5 har arkivet \u00e4nd\u00e5 gjort n\u00e5gra transatlantiska dokumentationer av migranternas musik. I slutet av 1970-talet f\u00f6retog M\u00e4rta Ramsten och Uno \u201dMyggan\u201d Ericson i samarbete med Sveriges radio en kortare resa till USA som bland annat resulterade i skivproduktionen \u201dFrom Sweden to America<\/a>\u201d (Caprice, 1981), och inom ramen f\u00f6r projektet \u201dMusik, medier, m\u00e5ngkultur<\/a>\u201d f\u00f6retogs under det sena 1990-talet intervjuer med framf\u00f6rallt amerikanska nyckelharpspelare, och ytterligare n\u00e5gra mindre dokumentationsinsatser kring bland annat svenskt midsommarfirande i USA har utf\u00f6rts. Men sammantaget kan s\u00e4gas att arkivet gott kunde ha mer. Att g\u00f6ra en s\u00e5dan h\u00e4r insats just nu k\u00e4ndes angel\u00e4get och intressant: det var framf\u00f6rallt den f\u00f6rsta och ibland andra generationen som beh\u00f6ll spr\u00e5ket eller delar av spr\u00e5ket, i de former av svenskamerikanska som uppstod i m\u00f6tet med engelskan. Under en tid fanns en hel svenskspr\u00e5kig social infrastruktur i Amerika, med kyrkor, skolor, flera svenska tidningar, f\u00f6rlag och skivbolag (f\u00f6r en sp\u00e4nnande samling med inspelningar fr\u00e5n ett s\u00e5dant \u2013 Wallin\u2019s Svenska Records \u2013 se \u201dSwede home Chicago<\/a>\u201d, 2021). Flera forskare har visat p\u00e5 hur ordl\u00f6sa traditioner p\u00e5 grund av spr\u00e5kbortfallet i samband med migration ofta \u00e4r betydligt mer seglivade: i familjer med svenska anor kan man fortfarande efter flera generationer i USA tradera matrecept, traditioner kring h\u00f6gtider, och inte minst musik. D\u00e4rtill finns ett svenskamerikanskt f\u00f6renings- och institutionsliv som p\u00e5 olika s\u00e4tt arbetar med att sprida och f\u00f6rvalta kunskap, genom spr\u00e5kkurser, spelmanslag eller anordnandet av till exempel midsommar- eller luciafiranden. N\u00e5gra av dem jag intervjuade menade att det ocks\u00e5 finns ett \u00f6kande intresse f\u00f6r svenskamerikanskt kulturarv, d\u00e4r yngre generationer s\u00f6ker sina r\u00f6tter. Att om \u00e4n utifr\u00e5n ett begr\u00e4nsat litet n\u00e5lsticksprov unders\u00f6ka hur svenskamerikanska musiktraditioner ser ut idag kan kanske ocks\u00e5 s\u00e4ga oss n\u00e5got om musik och migration mer generellt, och ge oss uppslag till t\u00e4nkbara framtida scenarier f\u00f6r musik bland invandrare som kommit till Sverige (f\u00f6rst\u00e5s med f\u00f6rbeh\u00e5ll f\u00f6r alla skillnader i kontexter).<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Midsommarfirande, American Swedish Institute, Minneapolis. Foto: John Dahlin.<\/p>\n

 <\/p>\n

I det f\u00f6ljande ber\u00e4ttar jag om n\u00e5gra av de personer som jag intervjuade under resan. Tillsammans utg\u00f6r de en provkarta p\u00e5 hur ett samtida svenskamerikanskt musikliv ter sig ut i Duluth och Twin Harbors, tv\u00e5 st\u00e4der vid \u00d6vre sj\u00f6n.<\/p>\n

 <\/p>\n

Mary Johnson och Svenska s\u00e5ngarna<\/h2>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Mary Johnson. Foto: Sverker Hylt\u00e9n-Cavallius.<\/p>\n

Jag intervjuade Mary Johnson, en pensionerad kvinna i 60-\u00e5rs\u00e5ldern, i hennes hem i de \u00f6stra villaf\u00f6rorterna till Duluth i slutet av augusti. Duluth har utpr\u00e4glat inlandsklimat, med varma somrar och ibland mycket kalla vintrar, och just den h\u00e4r dagen var det sommarv\u00e4rme. Vid matsalsbordet ber\u00e4ttade hon om sitt engagemang i k\u00f6ren Svenska s\u00e5ngarna<\/em>, som hon leder sedan n\u00e5got drygt \u00e5r tillbaka. Mary jobbade, efter att ha utbildat sig vid en musikh\u00f6gskola, i m\u00e5nga \u00e5r som brevb\u00e4rare, ett slitigt jobb i en stad som bokstavligt talat \u00e4r byggd utmed en ganska brant sluttning ner mot sj\u00f6n, och sadlade sedan om f\u00f6r att arbeta som fastighetsm\u00e4klare. Hon f\u00f6ddes och v\u00e4xte upp i tvillingstaden Superior, som h\u00e4nger ihop med Duluth men ligger i grannstaten Wisconsin. Hennes egen bakgrund \u00e4r inte svensk utan tysk, schweizisk och tjeckisk, och hon har b\u00e5de varit med i och lett flera k\u00f6rer tidigare, kopplade till de kyrkor hon sj\u00e4lv tillh\u00f6rt. Hon gick med i Svenska s\u00e5ngarna n\u00e4r hon ansl\u00f6t sig till den lutheranska kyrka i Duluth som k\u00f6ren \u00e4r knuten till.<\/p>\n

 <\/p>\n

Svenska s\u00e5ngarna repeterar inte regelbundet utan i perioder med sikte p\u00e5 framtr\u00e4danden, ofta i samarbete med kyrkan eller the Nordic Centre, ett nordiskt kulturcenter i staden. Det \u00e4r h\u00f6gtiderna midsommar och Lucia som st\u00e5r i fokus, och repertoaren best\u00e5r framf\u00f6rallt av vis- och\u00a0 schlagerklassiker, g\u00e4rna med anknytning till h\u00f6gtiderna. K\u00f6ren leddes fram till nyligen av ett par, d\u00e4r kvinnan ledde gruppen och mannen gjorde arrangemang och ocks\u00e5 \u00f6versatte texter fr\u00e5n svenska till engelska (se bilden). Den tidigare ledarens far ledde ocks\u00e5 tv\u00e5 olika k\u00f6rer i Duluth, och hon har till v\u00e5rt m\u00f6te skickat med fina bilder av honom d\u00e4r han st\u00e5r tillsammans med sin k\u00f6r. Mary uppskattar verkligen mannens arbete med arrangemang och texter (de tv\u00e5 kunde sj\u00e4lva inte delta pga sjukdom). Att upptr\u00e4da med svenska s\u00e5nger f\u00f6r en publik som ofta inte kan mer \u00e4n enstaka fragment av svenska men \u00e4nd\u00e5 vill h\u00f6ra spr\u00e5ket inneb\u00e4r att man beh\u00f6ver \u00f6vers\u00e4tta \u00e5tminstone bitar av s\u00e5ngerna f\u00f6r att ge en k\u00e4nsla av vad de handlar om. Ibland kan \u00f6vers\u00e4ttningen tryckas i ett programblad, ibland kan man inleda en s\u00e5ng med svensk text och sedan g\u00e5 vidare till den engelska \u00f6vers\u00e4ttningen. Att h\u00f6ra k\u00f6ren sjunga de svenska s\u00e5ngerna kan vara starka upplevelser f\u00f6r publiken. Mary minns hur gamla kvinnor p\u00e5 \u00e4ldreboenden som de upptr\u00e4tt p\u00e5 har fallit i gr\u00e5t n\u00e4r de h\u00f6rt s\u00e5nger p\u00e5 f\u00f6r\u00e4ldrarnas eller far-\/morf\u00f6r\u00e4ldrarnas spr\u00e5k och ibland kanske till och med igenk\u00e4nda melodier. Ibland har det h\u00e4nt att de boende sjunger med. Exempel p\u00e5 s\u00e5nger som k\u00f6ren framf\u00f6rt \u00e4r \u201dFj\u00e4riln vingad syns p\u00e5 Haga\/See the butterflies of Haga\u201d, \u201dNikolina\u201d, \u201dH\u00e4lsa dem d\u00e4r hemma\u201d och \u201dMidnatt r\u00e5der\u201d (\u201dTomtarnas julnatt\u201d). Mary tycker att det \u00e4r riktigt anm\u00e4rkningsv\u00e4rt vilken h\u00e4ngivenhet medlemmarna har visat genom \u00e5ren, b\u00e5de genom att de l\u00e4rt sig sina st\u00e4mmor och l\u00e4rt sig att sjunga p\u00e5 ett f\u00f6r de flesta fr\u00e4mmande spr\u00e5k.<\/p>\n

 <\/p>\n

Medel\u00e5ldern i Svenska s\u00e5ngarna \u00e4r h\u00f6g. Men ibland dyker det upp n\u00e5gon ny medlem som \u00e4r betydligt yngre. Den senaste var en yngre kvinna med italiensk bakgrund som fastnade f\u00f6r k\u00f6rens s\u00e5nger. P\u00e5tagligt b\u00e5de i Marys egen ber\u00e4ttelse och i andra sammanhang jag f\u00e5r l\u00e4ra mig om i Duluth \u00e4r att de svenska f\u00f6reningarna och k\u00f6rerna inte har n\u00e5gra krav p\u00e5 att man ska ha svensk bakgrund, h\u00e4r \u00e4r det viktigare att man vill vara med. Som Swedish Cultural Society of Duluth uttrycker det i sociala medier: \u201cWe are a group of people of Swedish descent (or those that want to be) who want to keep our heritage alive.\u201d Detta st\u00e4mmer ocks\u00e5 v\u00e4l med iakttagelser som folkloristen Barbro Klein gjorde kring olika former av etniska firanden i USA under 1980-talet. Det var m\u00f6jligt att s\u00e5 att s\u00e4ga \u201dkliva in\u201d i tillf\u00e4lliga etniska tillh\u00f6righeter i samband med till exempel irl\u00e4ndskamerikanernas St Patrick\u2019s Day eller svenskamerikanernas midsommarfiranden.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Fotografier ur arkivet efter Saga Singers, University of Minnesota, Duluth.<\/p>\n

 <\/p>\n

K\u00f6rer som Svenska s\u00e5ngarna har funnits runtom i USA, och \u00e4ven Duluth har haft andra liknande k\u00f6rer. I arkivet p\u00e5 University of Minnesota i Duluth f\u00e5r jag se dokumentation fr\u00e5n k\u00f6ren the Saga Singers, sammansatt av medlemmar fr\u00e5n Norden, som bildades i slutet av 1930-talet. I k\u00f6rens samlade dokumentation finns brevkorrespondens med R\u00e4dda barnen i Sverige och hj\u00e4lporganisationer i Norge och Finland, som visar hur k\u00f6ren har samlat in pengar f\u00f6r att hj\u00e4lpa till med till exempel vaccinationskampanjer. Programmen fr\u00e5n k\u00f6rens framtr\u00e4danden under 1940- och 50-talen p\u00e5minner ibland om Svenska s\u00e5ngarnas idag, med undantag f\u00f6r s\u00e5ng\u00f6vers\u00e4ttningarna. B\u00e5da k\u00f6rerna har inlett vissa framtr\u00e4danden med den amerikanska nationals\u00e5ngen (men Svenska s\u00e5ngarna har ocks\u00e5 inkluderat \u201dDu gamla du fria\u201d), och midsommar och lucia\/jul verkar ha varit viktiga tidpunkter i b\u00e5das kalendrar. Saga singers upptr\u00e4der i folkdr\u00e4kt, i program d\u00e4r ocks\u00e5 dansgrupper och ensembler ing\u00e5r. Svenska s\u00e5ngarna g\u00f6r b\u00e5de egna program och framtr\u00e4der i program d\u00e4r ocks\u00e5 andra ing\u00e5r.<\/p>\n

 <\/p>\n

Fr\u00e5n \u201dDu sk\u00e5ning\u201d till polskor<\/h2>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Ross Sutter I Duluth. Foto: Sverker Hylt\u00e9n-Cavallius.<\/p>\n

Ross Sutter f\u00f6ddes i den lilla staden Ross i norra Minnesota, och v\u00e4xte upp i en familj d\u00e4r fadern var pastor. Familjen flyttade runt en del, f\u00f6rst fr\u00e5n gr\u00e4nsen mot Kanada till s\u00f6dra Iowa, och sedan till Minneapolis. Faderns sl\u00e4kt kommer fr\u00e5n Dalarna (farfarsfar var klockare p\u00e5 Soller\u00f6n), moderns fr\u00e5n Sk\u00e5ne. Efter college arbetade Ross n\u00e5gra \u00e5r i England och tillbaka i USA p\u00e5 ett konferenscenter. D\u00e4refter har han mestadels f\u00f6rs\u00f6rjt sig som kringresande musiker och artist. Med en bred upps\u00e4ttning samarbeten och konsert- och workshopteman skr\u00e4ddarsydda f\u00f6r olika slags publik upptr\u00e4der han p\u00e5 allt fr\u00e5n st\u00f6rre scener till skolor, bibliotek och \u00e4ldreboenden. Det \u00e4r inte minst s\u00e5ngerna fr\u00e5n farmor, uppvuxen i USA med svenska f\u00f6r\u00e4ldrar, som han har h\u00e5llit fast vid. S\u00e5nger och ramsor som f\u00f6r m\u00e5nga svenskar fortfarande \u00e4r v\u00e4lk\u00e4nda som \u201dDu sk\u00e5ning\u201d eller \u201dRida rida ranka\u201d, men som f\u00e5tt en helt annan symbolisk funktion n\u00e4r de utg\u00f6r bevarade sp\u00e5r av en familjehistoria. Det svenska arvet \u00e4r viktigt f\u00f6r honom, men han g\u00f6r ocks\u00e5 konserter med irl\u00e4ndsk och skotsk inriktning (Ross spelar bland annat trumman bodhran) i samarbete med andra musiker. I samarbete med brodern Bart, som \u00e4r poet, g\u00f6r han ocks\u00e5 f\u00f6rest\u00e4llningar. Han har ocks\u00e5 gjort flera skivor, bland annat \u201dSongs from the heart\u201d (1996), som utg\u00e5r fr\u00e5n de visor han fick l\u00e4ra sig som barn.<\/p>\n

 <\/p>\n

Paul Dahlin \u00e4r 68 \u00e5r gammal och bor i Twin Harbors, en halvtimme nordost om Duluth. En intervju med Paul Dahlin fanns redan tidigare i Svenskt visarkiv, men den gjordes f\u00f6r n\u00e4stan 25 \u00e5r sedan och utf\u00f6rdes inom ramen f\u00f6r forskningsprojektet Musik \u2013 Medier – M\u00e5ngkultur. Dahlin flyttade f\u00f6r n\u00e5gra \u00e5r sedan upp till Twin Harbors fr\u00e5n f\u00f6delsestaden Minneapolis, d\u00e4r han i m\u00e5nga \u00e5r var anst\u00e4lld som fiolreparat\u00f6r. Nu \u00e4r han egenf\u00f6retagare, men tar fortfarande m\u00e5nga best\u00e4llningar fr\u00e5n orkestrar i Minneapolis.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Paul och Marikay Dahlin i Two Harbors. Foto: Sverker Hylt\u00e9n-Cavallius.<\/p>\n

 <\/p>\n

Dahlin l\u00e4rde sig spela fiol av sin morfar, Ivares Edvin Jonsson som kom fr\u00e5n R\u00f6jer\u00e5sen, R\u00e4ttvik, och morbrodern Bruce, spelandes tillsammans i en trio p\u00e5 familjesammankomster och i Dalaf\u00f6reningen i Minneapolis. Vid en festival i Minneapolis 1977 uppt\u00e4cker en f\u00f6retr\u00e4dare f\u00f6r the Smithsonian familjetrion, och n\u00e5gon m\u00e5nad senare f\u00e5r de spela p\u00e5 Smithsonians Folklife Festival i Washington DC. Sl\u00e4ktskap och musik har m\u00e5nga g\u00e5nger f\u00f6rt honom till Sverige, d\u00e4r han spelat och lyssnat p\u00e5 st\u00e4mmor runtom i landet. Men han har ocks\u00e5 varit flitig g\u00e4st p\u00e5 Nisswa-st\u00e4mman, en skandinavisk folkmusikfestival som under drygt tjugo \u00e5r arrangerades i Nisswa, n\u00e5gra timmar v\u00e4ster om Duluth. M\u00e5nga av de l\u00e5tar som Paul spelar har han f\u00f6rst\u00e5s l\u00e4rt sig vid resor till Sverige och vid lyssnande p\u00e5 skivor med till exempel R\u00e4ttviks spelmanslag. Men ett femtontal l\u00e5tar har han efter sin morfar Edvin. N\u00e4r jag bes\u00f6kte Paul och hans fru Marikay i deras hem spelade de bland annat en av dessa l\u00e5tar p\u00e5 fiol och cittra, \u201dPolska efter Nall Jon\u201d, en v\u00e4n till Edvin som ocks\u00e5 kom till Minneapolis fr\u00e5n Sverige.<\/p>\n

 <\/p>\n\nhttps:\/\/old.capricemusic.se\/aktuelltfransvensktvisarkiv\/files\/2023\/05\/SVAA20220901PD001-01.mp3<\/a><\/audio>\n

Polska efter Nall John, med Paul och Marikay Dahlin<\/p>\n

 <\/p>\n

Avslutande reflektioner<\/h2>\n

En reaktion fr\u00e5n flera som jag m\u00f6tte under resan var att jag genom mitt intresse hade satt ig\u00e5ng ett reflekterande kring vad det man g\u00f6r betyder, i ett st\u00f6rre sammanhang. Mary Johnson menade att hon nu s\u00e5g tydligare att hennes arbete betyder n\u00e5gonting mer, och den tidigare k\u00f6rledaren menade att hon nu k\u00e4nde sig st\u00e4rkt i sin ambition att g\u00f6ra en sammanst\u00e4llning \u00f6ver Svenska s\u00e5ngarnas historia. Bart Sutter, poeten och brodern till Ross ovan, menade i slutet av v\u00e5r intervju att det \u00e4r betydelsefullt att n\u00e5gon kommer hela v\u00e4gen fr\u00e5n Sverige f\u00f6r att lyssna p\u00e5 boende i Duluth, en mindre stad i en del av USA som s\u00e4llan n\u00e4mns eller syns p\u00e5 nationell niv\u00e5 \u2013 ett slags blind fl\u00e4ck i den nationella offentlighetens \u00f6ga. Den amerikanske folkloristen James P Leary har i olika studier av musik bland skandinav-amerikaner i \u00f6vre Mellanv\u00e4stern pekat p\u00e5 hur deras ofta kreoliserade och hybridiserade traditioner har kommit i skymundan av popul\u00e4rkulturellt dominanta angloamerikanska och afroamerikanska traditioner, och i j\u00e4mf\u00f6relse har ansetts lantliga och ibland ocks\u00e5 bak\u00e5tstr\u00e4vande.<\/p>\n

 <\/p>\n

Relationen till det gamla landet kan \u00e5 ena sidan vara nostalgisk, men inte i bem\u00e4rkelsen l\u00e4ngtan till ett f\u00f6rflutet utan l\u00e4ngtan till ett symboliskt hem eller ett sammanhang. Dessa tredje- eller fj\u00e4rdegenerationsinvandrare \u00e4r ofta v\u00e4l medvetna om att de villkor deras f\u00f6rf\u00e4der och f\u00f6rm\u00f6drar l\u00e4mnade bakom sig i Sverige inte var h\u00e5llbara. Men med migrationen f\u00f6ljde \u00e4nd\u00e5 en f\u00f6rlust av ett visst sammanhang, som \u00e4ven om det ersattes av ett nytt fortfarande kan vara f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r l\u00e4ngtan. Bland svenskar i Sverige har jag ibland st\u00f6tt p\u00e5 en \u00f6verseende eller ironiserande attityd mot de svenskamerikaner som reagerar starkt emotionellt i m\u00f6tet med viktiga platser eller avl\u00e4gsna sl\u00e4ktingar i tv-serien \u201dAllt f\u00f6r Sverige\u201d (som s\u00e4ndes p\u00e5 SVT 2011-2022). De k\u00e4nslorna blir kanske mer begripliga om man f\u00f6rs\u00f6ker leva sig in i vad det innebar att l\u00e4mna hela sin sociala v\u00e4rld bakom sig, och sedan f\u00f6rvalta den slitningen som ett halvt anat sl\u00e4ktminne genom generationer. Men med detta sagt s\u00e5 finns det f\u00f6rst\u00e5s lika m\u00e5nga migrationserfarenheter som det finns migranter.<\/p>\n

 <\/p>\n

Men relationen till det gamla landet kan ocks\u00e5 inneh\u00e5lla ambivalens. Paul Dahlin ber\u00e4ttade att en svensk spelman en g\u00e5ng hade kommenterat en svenskamerikans fiolspel med att det inte var autentiskt. \u201dMen vem \u00e4r han att s\u00e4ga det egentligen?\u201d, p\u00e5pekade Dahlin. Ross Sutter beskrev hur ett midsommarfirande i Sverige kan framst\u00e5 som allvarligt och rituellt, medan svenskamerikansk midsommar kan vara mer lekfull och hitta nya s\u00e4tt att utf\u00f6ra danslekar f\u00f6r att roa barnen. Samtidigt beskrev han hur mycket ett ber\u00f6m fr\u00e5n en \u201d\u00e4kta svensk\u201d betydde f\u00f6r m\u00e4nniskor fr\u00e5n Mellanv\u00e4stern. Det h\u00e4r \u00e4r n\u00e5gra exempel p\u00e5 en ambivalens och ibland ocks\u00e5 mots\u00e4ttning som andra forskare ocks\u00e5 har p\u00e5pekat, och som handlar om att svenska traditionsut\u00f6vare inom olika omr\u00e5den ser det de g\u00f6r och de egna m\u00e5ttstockarna som mer korrekta och autentiska, medan de svenskamerikanska uttrycken uppfattas som mindre korrekta i j\u00e4mf\u00f6relse, samtidigt som svenska uttryck och ideal kan upplevs som i andra bem\u00e4rkelser mindre autentiska bland svenskamerikanerna (se t ex Lizette Grad\u00e9ns avhandling om \u201dSvensk hyllningsfest\u201d i staden Lindsborg (2003)).<\/p>\n

 <\/p>\n

Det spretiga, m\u00e5ngfacetterade svensk-amerikanska best\u00e5r \u00e5 ena sidan i en m\u00e4ngd olika uttryck, fr\u00e5n offentliga som midsommarfiranden, historiska byggnader, k\u00f6rs\u00e5ng eller spelmanslag, till privata, som ett bevarat fotografi, brev eller recept. N\u00e4r jag l\u00e4mnar Duluth i september 2022 s\u00e5 \u00e4r det dels med en k\u00e4nsla av att ha f\u00e5tt n\u00e5gra glimtar av ett m\u00e5ngfacetterat svenskamerikanskt musikliv, dels med en stor tacksamhet mot de m\u00e4nniskor som tagit emot mig s\u00e5 gener\u00f6st och v\u00e4lkomnande.<\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Resan till Amerika Kring m\u00e5nadsskiftet augusti-september 2022 hade jag m\u00f6jlighet att g\u00f6ra en dokumentationsresa till svenskbygderna i \u00f6vre Mellanv\u00e4stern i USA. I Svenskt visarkivs l\u00f6pande verksamhet ing\u00e5r dokumentation inom arkivets verksamhetsomr\u00e5de, det vill s\u00e4ga kulturarv inom folkmusik, visa, jazz och … L\u00e4s mer →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":65,"featured_media":759,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"ngg_post_thumbnail":0},"categories":[9],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/old.capricemusic.se\/aktuelltfransvensktvisarkiv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3240"}],"collection":[{"href":"https:\/\/old.capricemusic.se\/aktuelltfransvensktvisarkiv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/old.capricemusic.se\/aktuelltfransvensktvisarkiv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/old.capricemusic.se\/aktuelltfransvensktvisarkiv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/65"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/old.capricemusic.se\/aktuelltfransvensktvisarkiv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=3240"}],"version-history":[{"count":8,"href":"https:\/\/old.capricemusic.se\/aktuelltfransvensktvisarkiv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3240\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":3267,"href":"https:\/\/old.capricemusic.se\/aktuelltfransvensktvisarkiv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3240\/revisions\/3267"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/old.capricemusic.se\/aktuelltfransvensktvisarkiv\/wp-json\/wp\/v2\/media\/759"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/old.capricemusic.se\/aktuelltfransvensktvisarkiv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=3240"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/old.capricemusic.se\/aktuelltfransvensktvisarkiv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=3240"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/old.capricemusic.se\/aktuelltfransvensktvisarkiv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=3240"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}